Hästar- Blir aldrig som man tänkt sig...

Ja, det där med att vara hästägare innebär alltid oväntade saker.... 
Igår var en sån dag då allt bara kunde gå fel, haha! Mamma tog in hästarna medans jag lagade mat. Åt snabbt för att sedan vandra ner till stallet. Amanda skulle komma vilket hon gjorde och vi hade plan för en mysig uteritt i den lilla snön som låg kvar. 
Blev inte riktigt så. Tog ut grållan på gången. Då hade hon trampat av sig en baksko. Suck... Fick tag på hovis och han dök upp redan idag vilket var grymt skönt att få på den igen. Så skönt med smidig och grymt bra hovslagare. 
Sen kommer vi till nästa. Tog ut Lambina på gången. Den av alla mina hästar som är väldigt tålig. Tog av täcket och började borsta. 
Vi hästmänniskor har invanda beteenden och ett av dom är iaf för mig att samtidigt som jag borstar drar jag alltid omedvetet min andra hand längs med alla kroppsdelar. Vilket jag dock är väldigt glad över att jag gör. 
Upptäckte då två bölder på Lambinas buk. Precis efter sadelgjorden som en lång limpa. Och sen en lite större rundare knöl, läskigt och obehagligt! 
Ingen aning om vad detta är!! Hon kan ha blivit sparkad eller kanske nån form av vätska eller fett. Glad att jag kände för hennes allmäntillstånd är helt normalt. Tog direkt febern på henne och ingen feber alls. Pigg och glad häst som äter och skiter normalt. Konstigt!!! 
Hopp ingen ridning på henne. Har läst och googlat men man blir ju galen på allas historier hit och dit på nätet. Känslan är iaf att eftersom hon i övrigt mår bra kan vi avvakta och se om det lägger sig. 
Nån som haft detta och vet vad de kan va?
 
Iaf så var ju Amanda på plats. Grållans hov såg hel och fin ut så vi beslutade oss för att rida henne på ängen där det är relativt "mjukt". Eftersom vi helt plötsligt bara hade en häst så fick Amanda rida fram grållan i form av en liten lektion. Dom är så duktiga båda två och även väldigt nyttigt för mig att se grållan från marken oxå. Man ser så mycket mer från sidan än uppifrån. Där uppe känner man bara. Kan man då se det oxå kan man koppla ihop väldigt mycket och få en bättre ridning. Sen satt jag upp och red igenom henne. Smärtfritt och hon sköter sig fortfarande. Tycker hon byggt upp sin framdel lite till. Vilket är kul när det syns!
 
Idag har jag ridit henne på ängen igen! kändes lite stel men fick igenom det väldigt fint i slutet. Nu när hon börjar få upp så mycket tryck och framåtbjudning så kan vi börjar samla ihop så hon kan jobba i ett lugnare tempo och hinna balansera sig bra. Traven har blivit så fin när vi hittar en harmoni och går ner i fart men behåller styrkan. Galoppen har en lång lång bit kvar innan hon kan vänta och lydigt behålla rytmen. Men vi är på god väg. Fick några riktigt fina galoppsprång där hon lättar av och stannar hos mig i en form som är i högsta klass. Så nöjd med de sprången. Då känner man hur kvalitén kommer fram i gångarterna!!! Gud vad jag längtar efter vart denna resa kan ta oss. 
 
/ Rebecca 
 
 
Ovisad gammal bild när Svea försökte komma in hos grållan, haha!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0